Källor

Experimenten och undersökningarna har jag samlat på mig från olika håll. De flesta experiment återfinns i olika böcker och därför är det svårt att ange källor för enskilda experiment, så här kommer därför en samlad lista med källor. Undersökningarna kommer bland annat från:
Persson Gode, Karin (2008). Upptäck naturvetenskap i förskolan. Stockholm: Natur & kultur
Lagerholm, Karin (2009). Naturvetenskapliga experiment för yngre barn. Lund: Studentlitteratur
Persson, Hans (2009). Russinhissen: enkla experiment i fysik och kemi. Järfälla: Hands-on Science Text
Lindwall, Katrin (2001). Släpp loss din xperimentlust!. Växjö: Xperimenthuset
Lindwall, Katrin (2011). Mera xperimentlust. Växjö: Xperimentlust
Persson, Hans (2011). Försök med NO. 1-3. Stockholm: Liber
Persson, Hans (2004). Boken om fysik och kemi. Stockholm: Almqvist & Wiksell
Angliss, Sarah (2003). Egna experiment med elektricitet och magneter: [mer än 40 roliga experiment]. Stockholm: Valentin
Mellet, Peter (2004). Egna experiment med materia och material: [mer än 40 roliga experiment]. Västerljung: Valentin
—Churchill, E. Richard, Loeschnig, Louis V. & Mandell, Muriel (2008). 365 enkla roliga experiment utförda med vardagsmaterial. Königswinter: H. F. Ullmann
—Churchill, E. Richard, Loeschnig, Louis V. & Mandell, Muriel (2008). 365 nya, kul & enkla experiment utförda med vardagsmaterial. Königswinter: H. F. Ullmann
En del undersökningar kommer också från internet, bloggar och pinterest, bland annat:
Skol-Kemihttp://school.chem.umu.se/Experiment/list.html
Experimentbanken:  http://experimentbanken.kc.lu.se/index2.html

Biologi

Biologi är den naturvetenskap som berör läran om livet, levande organismer och livets processer, inklusive dess struktur, funktion, tillväxt, ursprung, evolution, utspridning och taxonomi.

Källa: www.wikipedia.se sökord: biologi

Utdrag från kursplanen i biologi

Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhälls­utvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefin­nande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling. Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen.

Året runt i naturen

  • Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.
  • Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
  • Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.
  • Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.
  • Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

Kropp och hälsa

  • Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.
  • Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.
  • Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Källa: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Undersökningar kring människokroppen och sinnena

Sinnesupplevelser
  • Välj ett område att utforska och fundera kring; exempelvis vatten, luft, ljus, en färg…
  • Hur ser det ut? Hur låter det? Hur luktar det? Hur känns det? Hur smakar det?
Hörsel
  • Blunda och lyssna i exempelvis skogen eller rummet. Vilka ljud hörs?
  • Gör ljud med kroppen, material ni hittar ute i skogen eller i rummet. Kan ni göra svaga och starka ljud?
  • Lyssna till svaga ljud med hjälp av en tratt. Släpp till exempel en knappnål i golvet. Hur långt ifrån kan den höras? Blir det någon skillnad utan tratt?
Lukt
  • Samla på lukter i små burkar. Fyll dem med exempelvis kryddor, kaffe, kanel, vaniljsocker, citron, lavendel, granbarr osv. Lukta och gissa burkens innehåll.
  • Häll upp kaffepulver i en mugg och vaniljsocker i en annan. ”Trötta ut” luktsinnet genom att lukta på en av burkarna i cirka 2 minuter. Lukta sedan direkt på innehållet i den andra burken. Vad luktar det?
Smak
  • Provsmaka exempelvis äpple, rå potatis, morot och palsternacka utan att se. Kan ni gissa er till vad det är? Har lukten någon betydelse för smakuppleveslen? Prova med att hålla för näsan och sedan utan att hålla för.
  • Smaka på ex rå potatis samtidigt som du luktar på äppeljuice.
  • Droppa med hjälp av ett sugrör olika lösningar på tungan; söt sockerlösning, sur citronsaft, saltlösning och beskt kaffe. Lägg på tungans yta och håll tungan utsträckt. Skölj tungan och prova igen på olika ställen tills smaken känns. Kan ni känna var tungans smakområden finns?
Känsel
  • Gör en solfjäder av ett papper eller ett stort blad. Sätt fart på luften och se om den känns.
  • Kittla med fjädrar på näsan, handflatan, pannan, nacken…
  • Leta saker som känns mjuka, hårda, kalla, luddiga, fuktiga osv ute i skogen eller inne.

Undersök djurens värld

—Leta djur
  • —Ta med förstoringsglas och luppar ut i skogen, ut på ängen eller på gården. Gå på smådjursjakt.
  • —Lyft på stenar och mossa. Vilka djur bor under? I en stubbe?
  • —Lägg ett vitt lakan under en grangren och skaka på den. Vad trillar ner?
  • Leta spår efter djuren. Kottar och träd de har ätit på, bajs eller spår i snön… Vad kan ni hitta?
  • —Leta upp plastburkar i olika färger (röd, gul, vit, blå). Fyll med lite vatten och ställ med några meters mellanrum på gräsmattan en vår/sommardag. Vilken drar till sig mest djur?
  • —Leta upp en myrstack. Åt vilket väderstreck ligger den? Lägg en blå blomma på myrstacken. Vad händer?
  • —Lyssna till fågelsång. Mata fåglar och prova göra egen fågelmat.
—Ta in djur
  • —Läs i böcker om djuret, hur det lever och vad det äter. Prova att ha de inne ett tag för att följa deras värld, och lägg sedan ut dem på den plats de hittades.
  • Prova att lägga några puppor och larver från en stubbe i ett terrarium tillsammans med lite jord, och annat material från platsen där de hittades. Vilka insekter utvecklas?
  • —Ta in gråsuggor i en wellpapp-kartong som klätts med folie i botten och en bit upp på sidan. Fyll på med jord, stenar, växtmaterial osv och ställ gråsuggeboet mörkt.
  • Gör en egen maskkompost. —Ta en glasburk och häll i några cm fuktig blomjord, sedan en halv cm sand, ytterligare några cm jord och 0,5 cm sand. Fyll på med ett lager jord överst så burken får två ljusa ringar av sand. Lägg sedan i 5 daggmaskar och några vissna löv eller potatisskal, ev nån matsked vatten. Lägg på locket och ställ burken mörkt. Vänta 1-3 dagar och se vad som hänt med sandringarna.

Undersök växter och natur

Blommor och blad
  • Leta blommor och blad i olika färger och storlekar. Samla, sortera gör mönster och konstverk.
  • Ta hem och pressa/torka växter och gör en tavla.
  • Måla med växterna på ett papper.
  • Gör frottage konst, lägg löv eller blomblad under ett papper och gnugga med en krita över.
  • Växter som dricker. Fyll två flaskor med vatten. Häll lite matolja överst för att hindra vattnet från att avdunsta. Ställ en nysnittad kvist eller blomma i den ena flaskan och låt den andra vara tom som kontrollflaska. Vänta 2-10 dagar och följ vad som händer med vattennivån.
  • Ställ nysnittade vita blommor i vatten som är färgat med karamellfärg. Klyv stjälken på en större blomma ca 10 cm och ställ de båda halvorna i olikfärgat vatten. Låt stå ljust nån dag.
Plantera och så
  • Plantera olika kärnor och fröer krukor. Prova med exempelvis äpple, citron, mango, vindruvor, passionsfrukt och paprika. Märk varje kruka så ni kommer ihåg vad som planterades i vilken kruka. Vänta och se vilka frön/ kärnor som gror.
  • Vad behövs för att frön ska gro; ljus, fukt, luft, jord, värme? Använd snabbgroende frön som solrosfrön, havre, ärtor eller bönor. Lägg frön i muggar och prova att utesluta en sak i taget.
  • När fröna börjar gro, sätt en kartong med ett (eller flera) hål i över krukan. Vänta och se om växten hittar ut genom hålet.
  • Blanda gips i en plastmugg och peta ner några gula ärtor i gipsblandningen. Klipp upp plastmuggen och kolla till gipsklumpen efter några dagar.
  • Skär av groddarna på en potatis med många groddar. Plantera varje grodd någon cm ner i jorden. Vattna och täck med plastfolie. Ställ ljust och vänta nån vecka. Fortsätt sköta om groddarna och potatis börjar växa inom några månader.
  • Eget ekosystem Lägg lecakulor i botten på en stor glasburk. Fyll på med jord och plantera en växt, exempelvis murgröna. Vattna sedan lite och sätt på locket. Ställ burken ljust men ej i direkt solljus.
Kottar
  • Ta in kottar och låt dem torka. Plantera de frön som ramlat ut i en kruka. Prova att lägga en torr utspärrad kotte i vatten en tid.
Svampar
  • Plocka svampar och skär av foten. Lägg hatten på ett mörkt och ett ljust papper. Vänta 5-24 timmar och lyft sedan upp hatten. När svampen torkar släpper den sina sporer som kan vara antingen mörka eller ljusa och de bildar mönster på pappret.
Jord och sand
  • Fyll plastflaskor till en fjärdedel med jord som tagits från olika platser, exempelvis skogen, en äng eller en lekplats. Fyll sedan på med två tredjedelar vatten och skaka flaskorna. Låt flaskorna stå och se hur de olika lagren bildas med grus, finare sand, slam och lera samt förmultnad jord. Studera olika typer av jord.
  • Samla olika stenar och slipa med grovt sandpapper.

Fakta om teknik

Teknik är metoder för att minska behovet av fysisk eller psykisk belastning och öka levnadsstandarden. Detta görs oftast genom att utnyttja och omvandla naturens resurser till produkter, processer eller anläggningar. Nyttjande av teknik innebär alltid en överföring av energi. Det finns många olika typer av teknik. Några exempel är: informationsteknik, bioteknik, ljudteknik, bollteknik, vävteknik och flygteknik.

Tekniken har ofta delats upp i fyra funktioner:

  • transformera (t ex olja till plast)
  • transportera (till exempel varor, människor eller information),
  • lagra (t ex information eller matvaror
  • kontrollera/styra/reglera (till exempel en termostat)

Källa: www.wikipedia.se sökord: teknik

 

Utdrag från kursplanen i teknik

Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhäl­lens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig. Undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kun­nande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.

Tekniska lösningar

  • Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag.
  • Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den kupade handen som förebild för förvaringskärl.
  • Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

  • Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och kan förbättras.
  • Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.
  • Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller.

Källa: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Bygg och konstruktion

Miljöer och material för bygg och konstruktion

I bygg och konstruktion kan barn uttrycka tankar och erfarenheter, sin kreativitet och fantasi. Då barnen bygger kan de få kännedom om olika tekniker, material och matematik. De får upplevelser kring stabilitet, balans och hållfasthet.

Matematiska begrepp kring höjd, längd, storlek, tyngd, mönster, former och antal, finns naturligt i byggleken. Välj gärna byggmaterial som har olika utseende, och tänk kring kontraster i färg, storlek, tyngd och former. Bra utgångsläge för en byggmiljö är att materialet är varierat, lättillgängligt och välsorterat för att inspirera till byggande, samt att det finns utrymme och möjligheter att bygga i olika nivåer; på golv, hyllor och bord. Ytterligare dimensioner till byggandet kan fås genom att tänka kring vertikalt och horisontellt byggande, speglar på väggar och att bygga på eller genom att utnyttja olika ljuskällor; over head, ljusbord och ljusslingor.

Exempel på byggmaterial:

Basmaterial: kaplastavar, träklossar i olika färger, mjuka byggklossar, långa trästavar, papprullar, tillsågade träbitar, små tegelstenar, tändsticksaskar, kartong, glasblock, balansplattor, spånskivor, cd-skivor, kakel

Dekorationsmaterial: glasspinnar, tygbitar, glitter, plastblommor, snäckor, kapsyler, lock, filmrullsburkar, tejprullar, sytrådsrullar, naturmaterial som kottar, kastanjer och stenar i olika former, färgat material, små lampor och ljusslingor

Besjälande material: människoliknande figurer, djur av olika slag, bilar, bilder på barnen på pinnar eller klossar

Utebygg: Träbitar i olika former, stubbar, träskivor, plastbunkar, burkar och annat återvinningsmaterial, slangar, hängrännor, rör, plastrullar

Föränderligt material: is, snö, sand, lera, sockerbitar

Utmaningar i att bygga och konstruera

Använd rikligt med blandat material, exempelvis olika sorters papper, tomkartonger, plastmuggar, träbitar, burkar, rör, hjul, toarullar, frigolit, aluminiumfolie, plastfolie, ståltråd, tyg, bomull, resårband, ballonger, sugrör, gummisnoddar, piprensare, pinnar, kottar, kastanjer, paljetter, knappar, färgad pasta, snöre mm. Samt verktyg; sax, tång, limpistol, tejp.

Öppna uppgifter

  • Bygg något som kan rulla.
  • Bygg något som kan hoppa.
  • Bygg något som kan snurra.
  • Bygg något som kan flyga.

Bygg en bro

  • … av papper
  • … av pinnar
  • … med limpistol och spagetti.

Bygg ett torn/hus

  • … av tandpetare och ärtor eller gelégodis
  • … av tejp och tidningsrullar
  • … av sugrör och nålar alt sugrör och piprensare
  • … av isbitar
  • … med limpistol och pinnar

Bygg en båt

  • … av lera
  • … av aluminiumfolie
  • … av frigolit
  • … som kan paddla fram
  • … som får fart av en magnet.

Bygg en bil

  • … av mjölkkartong, sugrör, blomsterpinnar, hjul mm
  • … med motor som drivs av elektricitet eller solceller
  • … som får fart av en ballong

Bygg en fallskärm

  • … som faller sakta
  • … åt ett ägg

Med inspiration från:

  • Mylesand, Mia (2007). Bygg & konstruktion i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
  • Persson, Hans (2011). Teknikgrytan: enkla undersökningar i teknik. Järfälla: Hands-On Science Text