Blanda färg

Gult, rött och blått är grundfärger, även kallade primärfärger. Genom att blanda dessa tre färger kan man få fram andra färger, sekundärfärger. Subtraktiv färgblandning innebär att man utgår från en ljuskälla, exempelvis ett vitt papper som innehåller många olika färger, och sedan filtrerar bort ljus med olika färgfrekvenser. Då vi exempelvis uppfattar pappret som blått har en större mängd av de andra färgerna filtrerats bort. Ju större mängd av ljuset som filtreras desto mörkare uppfattar vi papperet (Källa http://www.wikipedia.se).

Här kommer förslag på färgupplevelser där man får möjlighet att blanda samman färger på olika sätt. Man kan använda sig av vanlig färg på ett vitt papper, deg i olika färger som kan knådas samman, färgad mjölk/vatten och pipetter, olikfärgade isbitar som får smälta i ett glas vatten, färgade godisbitar som löses upp i lite vatten. Färgad cellofan är också spännande att få titta genom, fäst på fönster eller i ramar.

Blanda färg

Ett annat sätt att blanda färg är genom färgsnurror. Vi har gjort egna snurror av gamla cd-skivor, en kula och en kork. Fäst kulan med lim i cd-skivans hål. Ta en kork från exempelvis ett mjölkpaket och fäst i skivans mitt på andra sidan, ovansidan. Låt torka, sen är det bara att hålla i korken och snurra igång skivan. Vi har målat pappskivor i cd-skivans storlek som går att fästa ovanpå skivan. Det är häftigt att se hur olika färger och mönster förvandlas då man sätter snurr på dem. Prova att färglägga skivans fält i regnbågens färger. När de snurrar runt snabbt försvinner färgerna och skivan ser nästan vit ut. Måla exempelvis gula och blåa fält och se vad som händer då du sätter fart på dem.

Färgsnurror

Fakta om ljus

-Ljus

Då ljus reflekteras mot saker kan vi se dem. En lampa är en ljuskälla som vi kan se att det strålar ut ljus från. Då ljuset träffar saker kan vi se även dem; ljustrålarna studsar mot föremålet och sprids vidare, en del av strålarna når våra ögon och gör att vi kan se saker som inte lyser av sig själva. Ljusstrålar från exempelvis en ficklampa går rakt fram. När något är i vägen för strålarna skapas skuggor. Reflexer är tillverkade för att så mycket ljus som möjligt ska studsa tillbaka mot ljuskällan. Ljus har hastigheten 300 000 km/s . En ljusstråle ändrar riktning då den går från ett ämne till ett annat. Anledningen till att strålen bryts är att den har olika hastighet i olika ämnen.

-Speglar och linser

Ljus rör sig rätlinjigt som ljusstrålar och om de träffar en spegel reflekteras de. I en vanlig platt spegel studsar strålarna tillbaka med samma vinkel ut som in. Bilden i spegeln ser precis ut som föremålet som speglas. Buktiga speglar delas in i konkava och konvexa speglar. Konkava speglar ger nästan alltid en förstorad bild och används till exempel till sminkspeglar. Konvexa speglar ger alltid en förminskad bild och används till exempel till trafikspeglar. Med hjälp av linser kan man styra ljusets strålar på olika sätt. De används bland annat i glasögon, förstoringsglas, kameror och kikare. Det finns två typer av linser, konvexa och konkava. En konvex lins är tjockast på mitten, kallas även positiv lins eller samlingslins och används för att förstora.  En konkav lins är tjockast i ändarna, kallas även minuslins eller negativ lins och förminskar.

-Färger

Vitt ljus består av regnbågens alla färger; rött, orange, gult, grönt, blått, indigo och violett. Att vi uppfattar gräset som grönt har att göra med att alla färger utom grönt absorberas. Det är bara den gröna färgen som reflekteras till vårt öga. Vitt innebär att alla färger reflekteras och svart innebär att alla färger absorberas. Då vitt ljus passerar ett prisma bryts det och delas upp i regnbågens alla färger. Då regnbågen bildas är det de små vattendropparna som fungerar som prismor och skapar en regnbåge. Utanför det synliga röda ljuset finns området med infrarött ljus (IR-ljus). Infrarött ljus används i fjärrkontroller och i infravärmare. Utanför det synliga violetta ljuset finns området med ultraviolett ljus (UV-ljus). UV-ljus är den strålning som gör oss bruna.

Källor:

—  Persson, Hans (2004). Boken om fysik och kemi. Stockholm: Almqvist & Wiksell

—  www.wikipedia.se