Jobba med formbart material, exempel Playdoh

Playdoh deg är härligt att arbeta med och ofta väldigt populärt bland barn i olika åldrar. Det finns även andra formbara blandningar som kan vara spännande att möta; olika leror, degar, gips eller massor av papier mache, sand eller sågspån. Det är material som kan formas och bearbetas på olika sätt. De inger olika möjligheter och det kan vara intressant att få upptäcka likheter och skillnader mellan olika blandningar.

Playdoh återfinns på de flesta förskoleavdelningar. Ofta tillsammans med kavlar och diverse kakformar, men det finns också mycket annat kul att göra med playdoh. Det är ett härligt konstruktionsmaterial med en mängd möjligheter. Framförallt är det spännande att se vad som händer om det inte finns något material alls att tillgå. När bara händerna får arbeta med degen kan den bli vad som helst. Ibland kan det dock vara kul att tillföra lite nya redskap och saker så här är lite playdoh-material vi har provat på använda oss av.

För att forma; kniv, sked, kavel, sax, vitlökspress, äggskärare, kakformar, andra spännande köksredskap

För fritt konstruerande; knappar, piprensare, sugrör, glasspinnar, ögon, tandpetare, paljetter, pasta, kanelstänger

För tryck och mönster; spetsband, pärlplattor, wellpapp, stämplar, magnetbokstäver, fotavtryck av små skor/djur, legobitar, klossar

För lek; bilar och arbetsfordon, djur och plastfigurer, bakgrejer som kakformar, tårtljus och annan dekoration

2014 367

Teknik och konstruktion

9789197659819_large_bygg-och-konstruktion-i-forskolan_haftad[1]9789113045702_200_teknikdidaktik-i-forskolan_kartonnage9789197902380_large_teknik-matematik-i-forskola-och-forskoleklass_haftad[1]

Litteratur för de som vill veta mer om och jobba med teknik, bygg och konstruktion. Om att inreda inspirerande byggmiljöer och tankar kring spännande teknikprojekt bland annat.

Mylesand, Mia (2007). Bygg & konstruktion i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag

Bjurulf, Veronica (2013). Teknikdidaktik i förskolan. Stockholm: Norstedt

Teknik och matematik i förskola och förskoleklass. (2012). Stockholm: Lärarförbundets förlag

Bygg och konstruktion

Miljöer och material för bygg och konstruktion

I bygg och konstruktion kan barn uttrycka tankar och erfarenheter, sin kreativitet och fantasi. Då barnen bygger kan de få kännedom om olika tekniker, material och matematik. De får upplevelser kring stabilitet, balans och hållfasthet.

Matematiska begrepp kring höjd, längd, storlek, tyngd, mönster, former och antal, finns naturligt i byggleken. Välj gärna byggmaterial som har olika utseende, och tänk kring kontraster i färg, storlek, tyngd och former. Bra utgångsläge för en byggmiljö är att materialet är varierat, lättillgängligt och välsorterat för att inspirera till byggande, samt att det finns utrymme och möjligheter att bygga i olika nivåer; på golv, hyllor och bord. Ytterligare dimensioner till byggandet kan fås genom att tänka kring vertikalt och horisontellt byggande, speglar på väggar och att bygga på eller genom att utnyttja olika ljuskällor; over head, ljusbord och ljusslingor.

Exempel på byggmaterial:

Basmaterial: kaplastavar, träklossar i olika färger, mjuka byggklossar, långa trästavar, papprullar, tillsågade träbitar, små tegelstenar, tändsticksaskar, kartong, glasblock, balansplattor, spånskivor, cd-skivor, kakel

Dekorationsmaterial: glasspinnar, tygbitar, glitter, plastblommor, snäckor, kapsyler, lock, filmrullsburkar, tejprullar, sytrådsrullar, naturmaterial som kottar, kastanjer och stenar i olika former, färgat material, små lampor och ljusslingor

Besjälande material: människoliknande figurer, djur av olika slag, bilar, bilder på barnen på pinnar eller klossar

Utebygg: Träbitar i olika former, stubbar, träskivor, plastbunkar, burkar och annat återvinningsmaterial, slangar, hängrännor, rör, plastrullar

Föränderligt material: is, snö, sand, lera, sockerbitar

Utmaningar i att bygga och konstruera

Använd rikligt med blandat material, exempelvis olika sorters papper, tomkartonger, plastmuggar, träbitar, burkar, rör, hjul, toarullar, frigolit, aluminiumfolie, plastfolie, ståltråd, tyg, bomull, resårband, ballonger, sugrör, gummisnoddar, piprensare, pinnar, kottar, kastanjer, paljetter, knappar, färgad pasta, snöre mm. Samt verktyg; sax, tång, limpistol, tejp.

Öppna uppgifter

  • Bygg något som kan rulla.
  • Bygg något som kan hoppa.
  • Bygg något som kan snurra.
  • Bygg något som kan flyga.

Bygg en bro

  • … av papper
  • … av pinnar
  • … med limpistol och spagetti.

Bygg ett torn/hus

  • … av tandpetare och ärtor eller gelégodis
  • … av tejp och tidningsrullar
  • … av sugrör och nålar alt sugrör och piprensare
  • … av isbitar
  • … med limpistol och pinnar

Bygg en båt

  • … av lera
  • … av aluminiumfolie
  • … av frigolit
  • … som kan paddla fram
  • … som får fart av en magnet.

Bygg en bil

  • … av mjölkkartong, sugrör, blomsterpinnar, hjul mm
  • … med motor som drivs av elektricitet eller solceller
  • … som får fart av en ballong

Bygg en fallskärm

  • … som faller sakta
  • … åt ett ägg

Med inspiration från:

  • Mylesand, Mia (2007). Bygg & konstruktion i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
  • Persson, Hans (2011). Teknikgrytan: enkla undersökningar i teknik. Järfälla: Hands-On Science Text

Begrepp kring kraft och rörelse

—Växelverkan
  • Växelverkan är de fyra fundamentala naturkrafterna och innebär fysikaliska fenomen där partiklar påverkar varandra med krafter. Enligt nuvarande teorier kan all interaktion förklaras utifrån dessa fyra krafter. Stark växelverkan och svag växelverkan har med atomers sammanhållning och sönderfall att göra. Elektromagnetisk växelverkan är den kraft som ger upphov till elektriska- och magnetiska krafter. Gravitationen är den kraft som får saker och ting att falla till marken, och som dominerar ute i rymden.
—Energi
  • Energi är kraften som behövs för att utföra ett arbete, exempelvis värme eller elektricitet. Bränslen frigör energi i form av värme då de brinner. Fjädrande eller elastiska föremål kan lagra energi som sedan frigörs och kan få saker att röra på sig, t ex spiralfjädrar, gummiband eller uppdragbara leksaker.
—Kraft
  • En kraft är något som kan få ett föremål att ändra hastighet, form eller riktning, exempelvis tryck eller drag. En kraft kan utföra arbete men krafter kan också motverka varandra om de drar eller trycker åt motsatta håll.
—Gravitationskraft / Tyngdkraft
  • Den kraft som alla föremål utövar på varandra. Kraftens storlek avgörs av föremålets avstånd och storlek till ett annat föremål. Föremål har vikt för att de påverkas av jordens gravitation. Ju starkare yngdkraft, desto större vikt.
—Tyngdkraftscentrum och balans
  • Den punkt i ett föremål där all massa förefaller vara samlad. Denna avgör hur stabilt ett föremål är. Saker med hög tyngdpunkt välter lätt, saker med låg tyngdpunkt är stabilare. Föremål med regelbunden form har oftast sin tyngdpunkt i mitten.
—Centripetalkraft och centrifugalkraft
  • Centripetalkraften är den kraft som får ett föremål att röra sig i en cirkulär bana. Föremål strävar alltid efter att röra sig i en rak linje så länge det inte finns en kraft som får dem att ändra riktning. Centripetalkraften drar föremål in mot mitten och ökar ju snabbare något snurrar. Snurrande föremål som hjul vill ogärna ändra position. Kraften påverkar även vätskor.
—Friktion
  • Den motståndskraft som uppstår då två föremål glider mot varandra. Det är en osynlig kraft som strävar efter att stoppa rörelse. I ämnen som luft och vatten kallas det motstånd. Friktion skapar värme, exempelvis då händer gnids mot varandra. Smörjmedel kan reducera friktionen mellan två föremål , t ex tvål.
—Tröghet
  • En egenskap som får ett föremål att stå stilla eller röra sig med konstant hastighet så länge inte en annan kraft påverkar det. Ju större massa ett föremål har, desto större är dess tröghet.
—Acceleration
  • Ett föremål accelererar då det ökar sin hastighet eller ändrar sin riktning. Om alla krafter som påverkar ett föremål är i balans ändras inte hastigheten. Obalanserade krafter kan få föremål att ändra hastighet eller riktning.
Källor:
  • Graham, John (2003). Egna experiment med kraft och rörelse. Stockholm: Valentin—Persson, Hans (2011).
  • Teknikgrytan: enkla undersökningar i teknik. Järfälla: Hands-On Science Text
  • —www.wikipedia.se