Experiment med godis

Här kommer några godis-experiment…

 Gelégodis i vatten

Lägg en gelégodis, björn, mask eller groda, i ett glas vatten. Låt stå några timmar. Vattnet tränger in i gelégodiset som sväller upp.

Skumgodis i mikron

Lägg en skumgodis, typ tomte eller sockerbit, på en tallrik och värm i en mikrovågsugn i cirka 20 sekunder. Håll ögonen på vad som händer, akta så inte godiset spricker. Ta ut tallriken och jämför med en vanlig godis. I skumgodiset finns socker, vatten och luft. I mikrovågsugnen mjuknar sockret, luften i värms upp och godisbiten väller upp.

Mentos mint och cola

En klassiker som görs utomhus, helst med light läsk och så många mentostabletter som möjligt på en gång ner i läskflaskan för en kraftigare reaktion. När mentostabletterna hamnar i läsken sker en kemisk reaktion mellan olika ämnen i tabletten och läsken, bildandet av kolsyrebubblor skyndas på och det blir en kraftig gasbildning som gör att läsken sprutar som en fontän.

godis experiment

 

Annonser

Värme och plast

Här kommer två förslag på saker att göra i ugnen där man kan få se och uppleva hur plast reagerar på värme.

  • Pärlor. Strö ut nabbipärlor på bakplåtspapper. Lägg dem med en bits mellanrum. Ställ plåten i ugnen 200 grader i några minuter tills pärlorna smält och blivit platta, håll koll!smälta pärlor
  • Plastburkar. Skölj ur och torka plastburkar för creme fraiche eller matlagningsyoghurt väl. Burkarna ska vara gjorda av polystyren och ha märkningen PS. Ställ burkarna upp och ner på en plåt och ställ in i ugnen 150 grader. Studera händelseförloppet genom ugnsluckan, ta ut efter cirka 2 min när burkarna blivit platta. Låt svalna och ta sedan loss från plåten. Yoghurtburkarna tillverkas ur plana polystyrenskivor. Under uppvärmning pressas skivorna till burkform och får svalna. När plasten värms blir den tillräckligt mjuk för att de inre spänningarna ska dra tillbaka den till sin plana, ”permanenta” form.

Källa: http://school.chem.umu.se/Experiment/41

smälta burkar

Lavalampa

Ett vackert experiment med bubblor och brus. Fyll ett högt glas eller en hög vas till cirka 2/3 med vatten, färga det eventuellt. Häll sedan på matolja så det lägger sig i ett 2-4 cm tjockt lager överst i glaset. Oljan vill inte blanda sig med vattnet då ämnenas molekyler är för olika utan flyter ovanpå vattnet. Häll sedan i lite salt i taget några gånger så det lägger sig en hög med salt på botten. Saltet tar med sig oljan ner till botten där det sedan släpper taget och oljan flyter upp till ytan igen. Lägg sen i en halv brustablett. När brustabletten hamnar i vattnet bildas gasen koldioxid och bubblorna vill upp till ytan. Prova att salta mer och lägga i den andra halvan av brustabletten och titta på bubblorna som åker upp och ner i glaset.

IMG_2054

Bildskapande; recept på olika färgblandningar

Tänk vad mycket spännande det går att blanda ihop av ”vanliga” saker som oftast finns i skafferi och kylskåp. Här kommer förslag på olika färger att måla med där olika konsistenser, former och effekter kan upplevas.

FINGERFÄRG
1 dl vetemjöl
3 dl vatten
1 tsk salt
Karamellfärg eller annan färg
Ev. en gnutta flytande tvättmedel
Koka upp under omrörning tills blandningen tjocknar något, ta av från plattan och tillsätt färg.

FILMJÖLKSFÄRG
Blanda fil eller yoghurt med färg, exempelvis karamellfärg, och måla på papper.

POTATISMJÖLSFÄRG
Blanda en del vatten och en del potatismjöl. Tillsätt färg. Måla med penslar på asfalt.

ISFÄRG
Frys in isbitar med färg i, stick ner glasspinnar i så det blir enklare att måla med isbitarna på ett papper.

FÄRG FRÅN KÖK OCH NATUR
Använd kryddor och annat färgglatt som finns i köket för att färga varmt vatten, fil eller dylikt, exempelvis gurkmeja, kaffe, blåbär eller godis och måla på papper. Även utomhus finns material som kan användas till färgblandningar, som jord, mossa, blommor eller bark.

PUFFY PAINT
2 msk vetemjöl
2 msk finkornigt salt
1 krm bakpulver
2 msk vatten
Ett par droppar karamellfärg
Blanda ingredienserna till färgen. Måla på ett vanligt vitt papper, gärna så tjockt med färg som möjligt. Kör den färdiga teckningen 20-30 sekunder i mikrovågsugn på högsta effekt.

SALTMÅLNING
Blanda i så mycket salt det går i ett glas vatten. Rör om och blanda tills lösningen är mättad, när det inte går att blanda i mer salt utan att det lägger sig på botten Måla med vattnet på svart papper och häng bilderna på tork. När vattnet dunstar kommer saltkristallerna synas på pappret. Prova också att först måla en bild med rikligt med vattenfärg och strö sedan på flingsalt i den vattniga färgen. Låt torka och se kristallmönstrena som bildas.

SOCKERMÅLNING
Koka upp ca 1 dl vatten och 2 dl socker. (Detta kan användas både varmt och kallt sedan.) Pensla ut med bred pensel på kraftigt papper. Droppa sen på vattenfärger och se hur färgen sprider ut sig i olika mönster på pappret.

2014 380

Jäst som blåser upp ballong

20130513-223604.jpg

Smula sönder ett halvt paket jäst (25 g) i en bunke. Häll på 4 dl 37-gradigt vatten och 1,5 msk socker. Rör om tills allt löst sig och häll det sedan i flaskan och trä på ballongen. Vänta 10-30 minuter och håll koll på vad som händer med ballongen.

Jämför med vad som händer med en deg vid bakning med jäst. På www.wikipedia.se sökord ”jäst” finns fakta om vad som händer vid jäsning: ”Jästsvampen förbrukar socker och avger koldioxid och vatten som två av tre huvudsakliga biprodukter. När tillgången till syre runt svampen tar slut så avger den istället för vatten sin tredje huvudsakliga biprodukt, etanol. Koldioxiden är det som lyfter degen vid bakning av bröd.”

Fakta om enkel kemi

-Kemiska reaktioner

Atomer är de pyttesmå byggstenar som allting är gjort av. Det finns ett hundratal olika atomer, men dessa kan sitta ihop på ett oändligt antal olika sätt och bilda nya ämnen. Ett ämne med molekyler som enbart består av en sorts atomer kallas för grundämne. Molekyler som består av olika sorters atomer kallas för en kemisk förening. Olika ämnen har olika egenskaper beroende på hur molekylerna sitter ihop. Vissa ämnen är mer elastiska än andra, t ex plastmaterial som består av långa molekyler som gärna håller ihop och kan sträckas ut. Pappersmaterial består av fibrer som ganska lätt delar på sig. Då ämnen blandas med varandra kan de få nya egenskaper. Kemiska reaktioner handlar om när atomer eller molekyler blandas och sätts ihop med varandra på nya sätt så nya ämnen bildas. Det är alltid lika många atomer före som efter en kemisk reaktion. Atomerna finns kvar fast i en ny form, som när veden brinner och blir till aska och avgaser. Kemiska reaktioner sker vid bakning eller då järn rostar. När bakpulver och vatten blandas bildas den osynliga och luktfria gasen koldioxid, som är tyngre än luft. Blandas bakpulver med sur citronsyra bildas också koldioxid. I reaktionen binds värme i det nya ämnet vilket gör att blandningen känns kall. I andra kemiska reaktioner kan det frigöras värme, som med svavlet på en tändsticka. Vid högre temperaturer förändras ämnen på olika sätt. När den värmekänsliga apelsinsaften värms upp över ett värmeljus eller med ett strykjärn blir den osynliga skriften synlig. De värmekänsliga molekylerna förändras, det sker en kemisk reaktion och ett nytt ämne med nya egenskaper bildas.

-Koldioxid

De flesta kemiska reaktioner sker sakta och omärkbart, som när vi växer och kroppen omvandlar mat till bränsle och byggnadsmaterial. En av de viktigaste kemiska reaktionerna är fotosyntesen. Genom den kan träd och andra växter själva tillverka det de behöver för att växa och leva. I växternas blad tillverkas ämnen som får växten att växa. Till det behövs energi från solen, vatten från marken och koldioxid från luften. Detta fångar växten upp på egen hand och omvandlar till ett sorts socker som används till bränsle och byggstenar. Det som blir över släpps ut som en avgas till luften, syret vi människor behöver för att andas.

-Eld

En brinnande eld är ett exempel på en kemisk reaktion. Den solenergi som finns lagrad i veden släpps loss, som i fotosyntesen fast baklänges. Syre behövs nu för att veden ska brinna och koldioxid och vatten är avgaserna. För att något ska kunna brinna krävs ett brännbart ämne, syre och en tillräckligt hög temperatur vilket skiljer sig åt mellan olika ämnen. För att släcka en eld kan man sänka temperaturen eller ta bort det brännbara. Genom att ta bort syret slocknar elden, vilket sker då man sätter en glasburk över ett värmeljus eller ersätter syret med kodioxid, en gas som är tyngre än luft och därför går att ”hälla” över ett ljus.

-Syror och baser

Ämnen kan vara sura, som filmjölk, citron eller ättiksgurka. Motsatsen till sur är basisk. Exempel på basiska ämnen är tandkräm, bakpulver och  tvättmedel. Inom kemin kallas dessa ämnen syror och baser. Det är ämnen som vi behöver till många olika saker. Både syror och baser kan vara frätande. pH-skalan mäter hur surt eller basiskt ett ämne är. pH7 är neutralt, mellan 7-14 basiskt och under 7-o surt. Det finns också naturliga ämnen som mäter pH, som rödkål blåbär, te och rödbetor. De är indikatorer och ändrar färg om ett ämne är surt eller basiskt. För att göra ett ämne mindre surt kan man blanda ut det med vatten eller något basiskt.

Källor:

—  Persson, Hans (2004). Boken om fysik och kemi. Stockholm: Almqvist & Wiksell

—  www.wikipedia.se

Undersök kemiska reaktioner

—Russinhissen

  • —Du behöver: Russin och ett glas med kolsyrat vatten
  • —Undersökning: Fyll ett glas med kolsyrat vatten, alternativt ljus läsk. Lägg i russinen. Vänta en liten stund, och se vad som händer med russinen. Testa att använda pasta istället för russin. Prova att göra egen kolsyregas i vattnet genom att blanda i lite citronsyra och bikarbonat.

—Lavalampa

  • —Du behöver: Högt glas med vatten, karamellfärg, matolja, salt, brustablett
  • —Undersökning: Fyll glaset med 2/3 färgat vatten. Häll i olja så det lägger sig i ett 2-4 cm tjockt lager överst i glaset. Häll i ca 1 tsk salt i taget några gånger så det lägger sig en hög med salt på botten. Lägg sen i en halv brustablett. Du kan sen prova att salta lite till och lägga i andra halvan av brustabletten efter nån minut.

Vulkanen

  • —Du behöver: Material att bygga vulkan av, burk, bakpulver, ättika, röd karamellfärg
  • —Undersökning: Bygg en vulkan av sand, lera eller något annat lämpligt material. Häll lite bakpulver i burken. Placera den på vulkanens topp så öppningen sticker upp lite från vulkanen. Blanda vinägern med röd karamellfärg och häll blandningen i burken med bakpulver. Vad händer när ämnena reagerar med varandra?

—Filmburksraket

  • —Du behöver: Filmburk, brustablett, vatten
  • —Undersökning: Gör eventuellt filmburken så raketliknande som möjligt. Lägg sedan en halv brustablett i burken. Häll på lite vatten, sätt snabbt på locket och ställ den med locket neråt på marken. Experimentet bör göras utomhus.

Exploderande plastpåse

  • —Du behöver: 3,5 dl hett vatten, 1 dl vinäger, 3 tsk bakpulver, näsduk, zip-påse
  • —Undersökning: Blanda vinägern med det varma vattnet i en liten zip-påse. Lägg bakpulvret i mitten av näsduken, vik ihop den och lägg den i plastpåsen. Stäng snabbt igen påsen och gå en bit ifrån. Experimentet bör göras utomhus.

Jäst blåser upp ballong

  • —Du behöver: Flaska, ballong, 25g jäst, 1,5 msk socker, 4 dl vatten
  • —Undersökning:  Smula sönder ett halvt paket jäst (25 g) i en bunke. Häll på 4 dl 37-gradigt vatten och 1,5 msk socker. Rör om till allt löst sig och häll det sedan i flaskan så den blir full och trä på ballongen. Vänta 10-30 minuter och håll koll på vad som händer med ballongen.